Morgonträning med fröken Modig kl 7.00, Turkiet en timme före, och utsikten över lite vatten med en massa lastskepp bara. Ljuset i mörkret dök ordagrant upp i ögonvrån då en flock tumlare/delfiner fått för sig att simma in i viken för att kalasa på lite fisk. Helt plötsligt blev träningen väl värd.
Efter träningsflit var det dags för lite frulle och förväntningarna efter Alanyabesöket för ett par år sen var inte allt för höga. Då torra mackor, lite ost, oliver, någon grönsak och sötsliskig juice var det godaste som serverades. Lycka var uppdukat då jag vågar säga att det var den hittills bästa hotellfrukosten jag någonsin varit på. Vad fanns det tänkte ni nu antar jag, vad fanns inte? Så jävla bra helt enkelt. Får uppdatera med en bild under morgondagen, något med 1000 ord eller vad det nu heter:)
Avfärd och simsalabim var vi på föreläsning, osäkert om det ens skulle bli någon föreläsare (ental) för några dagar sen, och det blev som ett pottpuri av föreläsare då landslagsansvarig för Turkiets verkssamhet hade snabbgenomgång av det dom gjort senaste nio åren. Collegecoach från bla Georgia Tech, där Jasmina och Chioma gått, pratade länge och väl om hur viktigt det är med utbildning och lite annat. Sen som gubben i lådan stack Pesic in huvudet och hälsade och välkomnade till Turkiet, är det hans jobb?:), och pratade lite om vad han ska göra i framtiden som om tid var allt han hade i världen. Jag var såklart snabb med mobilkameran och fotograferade legenden.
HU18 matcher på Euroleaguenivå där Efes mötte ett Kroatiskt lag som vi kikade på tills Barcelona och Rytas spelade i andra hallen, som vi såklart gled över till för att se våra svenska superstjärnor Nick Spires och Ludvig Håkasson. Såg lovande ut i början med highlowspel där NS var inblandad och LH kom in och gjorde en fin fin första halvlek med massor med poäng och en fet buzzerbeater trea. Sen gick det lite grus i maskineriet där Rytas malde på medan Barcas coach letade efter ”det vinnande konceptet” utan att riktigt hitta rätt och ger man Litauerna ett finger tar de… En tjugopoängsledning på tre minuter:)
Hemma vid hotellet hastade jag och Mikael B oss iväg till McD och i Turkiet mellan 12 och 15 kostar en meny ca 33 kr vilket vi såklart tackade och bockade för. Onyttigt med ack så gott med lite burgare, var ett tag sen.
Man skulle kunna tro att dagen var slut här med icke. Samling för avfärd om 10 min och två Euroleaguesemifinaler väntar oss där Navarros, på gränsen till alla Spanjorers idol, Barca, CSKA Moskva, Panatinaikos och Olympiakos gör upp om ligatiteln. Vi har scoutinguppgifter under matchen och i min grupp, jag, Åke och Janne, har vi delat upp det så att jag ska titta på försvar och position två och tre. Nämen är det där Navarro spelar? Nyp mig någon, fy fan vilken dag/resa…
Mer om det ikväll eller imorgon när hypen kanske har lugnat ner sig.